Celibat
Har haft det lite fnissigt idag efter att läst min väninnas blogg. Hon våndas över för lite sömn och det här med att faktiskt orka ha sex med sin karl, eller lust efter sina dagar med deras två små vildar till söner. Lite lustigt att så många jagar efter den "rätte" när vi innerst inne vet att det blir så mycket slit och tristess. Jag och min vännina, vi kan kalla henne Sussi ( hon ville alltid heta det när vi var små å lekte), har därför kommit fram till att vi faktiskt måste inrikta oss på att ha en karl som vi kommer att orka stå ut med helt enkelt. Givetvis hoppas vi på att den mannen ska kunna stå ut och upp för oss med.... Detta har gjort livet lite lättare. Vi kan gotta oss åt alla andra som söker det 100% -iga omöjliga.
En annan vännina gjorde slut på en lång relation, började i terapi och mådde riktigt jäkla dåligt. -Vad gör man?
Går i celibat så klart! Jag ordinerade ensamhet och avhållsamhet, ja, jag gjorde det. Inte det sedvanliga "läka själen" snacket. Den kommer ifatt ändå, förr eller senare... Nej, munkperiod. Total torka, låset på. För hennes egen skull. Att ta kontroll över all längtan, all lust som man i desperat nyblivet singelmanér vill köra över alla med och till slut ligger bakis och SJÄLV hemma med chipspåsar och kläder över hela lägenheten.
Självklart har jag provat på mitt eget recept. Det här kanske jag inte riktigt föklarade i detalj för tjejerna. Första månaderna är det lite galet, ganska rejält galet till och med, Bara för att du bestämt dig för att ha ditt delade sexliv på sparlåga vill du absolut hela tiden! Fantastikt! Tänk att känna så igen - tonårs hormoner all over! Detta övergår dock i ett lite tristare överskott av naturlig lubrikation kring ägglossning. Med det följer att trosskydd plötsligt marcherar hand i hand med Canesten i ditt liv igen. Men se det så här- det är i alla fall luktfritt och du behöver inte springa å lägga upp dig i någon hemsk gynstol. Din kropp talar bara om att det kanske sker en produktion utifall att liksom. Du funkar alltså som en karl! Vid 8-9 mån är onani uttjatat och ersätts av teorin om att hyskan är till för att kissa med och kanske en jungfu Maria födsel om du aspirerar på en helgontitel. Det går över. Den värsta perioden infaller runt 9- 10 månader. Du blir så trög! Riktigt korkad, Du kommer inte ens förstå enkla sexvitsar som dras på lekis. Inte heller hänga med i någon mer avancerad diskussion. Du har blivit maniskt intresserad av att hitta själva poängen - med allt. Det allra mesta är ganska ointressant så länge det inte passar in i din lilla knullfria tillvaro.
Sen händer det, totalt oväntat. Med oväntat kan du räkna in orakat. Du får dig en riktig åktur av den berg å dalbanan som DU valt ut att bestiga. Givetvis har du åkt förut, men inte så här, du köper genast en till biljett och struntar i om det är kö.
Hela kroppen tiltar! Storm av hormoner och huvudet är väck, du är väckt.
Hyskan har vaknat och nu är det "släpp fångarna loss det är vår" 24 timmar om dygnet!
Om den förvirrade sönderdunkade partnern frågar vad det är för medalj du förärats av dina vänner hemma på väggen kan du med stolthet säga - GULDMUNK!
